Det är söndagsmorgon. Söndagar är de bästa dagarna. Det är då solen lyser. Det är då man har en hel dag framför sig av att bara vara.
Stockholm är väldigt vackert idag. Stockholm är väldigt vackert. Ändå saknar jag Göteborg så det gör ont idag. Jag saknar söndagarna med promenad till Kommersen, vidare till Röhsska för brunch och promenad bland utställningar och sist till kyrkan.
Såhär efter två och en halv månad i Stockholm har jag börjat komma till rätta. Jag vet vilka jag umgås med på jobbet, vilka jag gillar bäst. Och det är ju det här med vänner. Jag har för första gången i mitt liv kommit på att jag faktiskt har en vän-typ. Den stämmer inte alltid. Men jag tror att jag har en vän-typ. Min vän-typ måste ha vissa egenskaper. Det första och allra viktigaste handlar om skratt och leenden. Min vän-typ måste le. Och skratta. Mycket. Och på riktigt. För livet är faktiskt väldigt härligt. Och tycker man inte det är man nog inte min vän-typ. Sen får det gärna finnas en släng av bohem hos min vän-typ. Det här är mindre lätt att förklara. Jag klarar helt enkelt inte av "den vanliga" människan. Det måste finnas något extra. Ålder är totalt ointressant. På jobbet har jag börjat hänga med en 21-åring och en 33-åring. Skillnaderna är minimala och ointressanta.
På jobbet är det ibland svårt att lära känna personer på riktigt. Många människor går in i en "jobbpersonlighet". Man skärper sig, chit-chattar inte så mycket, jobbar hårt och är seriös. Det kan bli svårt att krypa under skinnet på sådana människor.
Ibland kan ta ett tag innan man lär känna en person och inser att man passar ihop som vänner. Ett tydligt exempel på det hände igår. Jag var på kalas hos en gammal klasskompis här i Stockholm. Hon hade bjudit in rätt många av våra klasskompisar. En av tjejerna hade jag under hela vår skoltid uppfattat som både tråkig och nonchalant. En liten bitch helt enkelt. Vi snackade hela kvällen. Det visade sig att hon var hur härlig som helst. Det är rätt hemskt det där egentligen. Hur man ofrivilligt dömer människor. Vilken tur att man kan ändra sig.
Janna. Jag saknar dig hur mycket som helst.
Din Cherie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar